Aldrig har jag påstått att omslag eller utgåvor inte spelar roll. Jag är så ytlig man kan bli om man fortfarande ska vara tredimensionell. Men jag är fattig också. Därför har jag dreglat över det vackra folioutgåvorna av klassiska verk i månader. De kombinerar allt det bra med nya böcker och relativt lågt pris med ett gammalt utseende och vackra band att dra hand över. Ni förstår att jag försmäktar:
Och så i somras gav min käreste, som i alla fall har mycket god boksmak, mig en present som det tog mig blod, svett och tårar att bära hem. Så som det är med de bästa presenterna! Titta bara, vad de står i hyllan och trivs! Nu kan det bli Dickens för hela slanten.
Jag slogs just av att det här är troligen det närmaste en modeblogg det här kommer, för tillfället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar